Plugg – Datorsystemets delar – Kontakter

Spänningen till moderkortet ansluts via en speciell kontakt. För ett AT-bord finns det två identiskt lika kontakter som ska anslutas till moderbordet.

Kontakterna är benämnda P8 och P9 och det är viktigt att man ansluter dessa rätt. De passarnämligen på varandras platser. Saken är att De kommer i fel ordning. P9 ska sitta först och P8 sen. De ska sitta så att de svarta jordledningarna sitter i mitten mot varandra.

Intel var smarta så de ändrade detta tokiga på ATX-bordet, där har man istället en 20-pinnars kontakt där pinne nummer ett är kvadratisk och de övriga runda. Alltså kan man inte sätta kontakten fel.

En del nya moderkort har en kontakt med 24 pinnar istället för 20 och det kan dessutom finnas en separat 4-pinnarskontakt på moderkortet. Det är vanligt för senare P4-processorer. Detta kallas EATXPWR.

Innan man beställer nätagg måste man kontrollera vilken typ av spänningsanslutning moderkortet kräver. Ibland kan det dock finnas konverteringskablar mellan 24 och 20 pinnar. Vissa kablar har de extra 4 kontaktstiften avtagbara.

IDE-kontakterna är tre st varav den ena används till att ansluta IDE-diskar via UltraDMA100/66. Den kan ansluta två IDE-diskar, master och slave. Namnen har ingenting med att master styr slave eller så att göra utan står för att Masterdisken får enhetsbeteckning före Slavedisken.
De två andra IDE-kontakterna används för  Ultra-ATA 133/100/66 och kan användas till RAID 0, RAID 1 eller RAID 0/1 med upp till fyra diskar. Grundinställningen är att man kan använda kontakterna till att ansluta hårddiskar eller CD-enheter tex.

När datorn ska kommunicera internt sker detta genom datorns buss. Den består av ett antal parallella ledningar som data transporteras genom, ju fler ledningar ju snabbare transport. Man skiljer på datorns systembuss och dess I/O-buss. Systembussen hanterar data internt i processorn och I/O-bussen  sköter transporten mellan de olika delarna i datorn.

För att kunna skicka ut och ta emot data har man expansionsbusskontakter som man kan ansluta olika expansionskort som exempelvis grafikkort eller nätverkskort i.

Minneskontakter ser ut som små brevinkast(*fniss*). I dessa ansluter man minnet eller primärminnet. Det går inte att sättaminneskortet fel, det knäpper inte fast ordentligt då.

Det finns olika typer av minnen, dels SIMM-minne och dels som de modernare DIMM-typerna. Den fysiska utformningen skiljer sig åt på dessa två typer och så även kontakterna. SIMM-minnena förekommer alltid parvis till pentiumprocessorer ochDIMM-minnena sitter ett och ett.

Ett minneskort ser ut som en liten remsa med små svarta klossar på.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: