Har utökat mina cykelpass till 7 km och om man cyklar de två sista av dem så fort man bara kan så leder det oundvikligen till mjölksyra. Iaf för mig. Mina ben känns som spagetti först, sen blir de helt stumma och man får verkligen kämpa för att hålla samma tempo. Det tar ett tag att komma förbi det stadiet men när det väl är över så går det liksom av bara farten med trampningen.
Idag behövde jag inte ens tvinga mig till att sätta mig på cykeln, jag ville faktiskt. yay! 
maj 4, 2007 kl 3:27 f m |
Vilken härlig upptäckt! Motion börjar bli ett beroende – Grattis. Ligg i och fortsätt så går det bara lättare och lättare.
Jag har varit där – och skulle gärna vilja komma tillbaka igen.